○Matvanor i ett pengasamhälle
I samhället med pengar köper människor ofta sina matvaror från stormarknader och närbutiker. Därför är det vanligt att vi äter grönsaker, kött och bearbetade livsmedel som innehåller bekämpningsmedel, livsmedelstillsatser och vitt socker.
Livsmedelstillsatser inkluderar till exempel jästnäring, kortning (växtolja), koaguleringsmedel, aromämnen, emulgeringsmedel, pH-regulatorer, jäsmedel, sötningsmedel, färgämnen, konserveringsmedel, stabiliseringsmedel och antioxidationsmedel. Dessa används för att "få maten att se god ut", "möjliggöra lång hållbarhet" och "göra maten godare" för att tillfredsställa konsumenterna, vilket leder till att produkterna köps och ger vinst.
Vitt socker transporteras snabbt till blodet efter måltiden och orsakar en kraftig höjning av blodsockernivåerna. Om detta upprepas minskar så småningom mängden insulin som utsöndras för att sänka blodsockret, vilket ökar risken för diabetes.
Om man istället odlar ekologiska grönsaker i en trädgård nära hemmet kan man skörda och äta dem direkt, vilket är det enklaste, snabbaste och minst påfrestande sättet att äta. Men när faktorer som massproduktion, långväga transporter, lång hållbarhet och kundanskaffning tillkommer, förändras dessa livsmedel från naturligt till livsmedel som innehåller bekämpningsmedel, tillsatser och socker. Detta, tillsammans med stress, överätning, ensidig kost, brist på motion, överarbete, rökning och alkohol, leder till livsstilssjukdomar som fetma, diabetes, högt blodtryck, cancer och stroke.
○Vad fasta kan visa
När det gäller mängden mat, har alla någon gång upplevt att de ätit för mycket vid en restaurang och känner sig trötta efter maten, och sedan fortsätter de kanske med att vila på restaurangen eller tvingar sig själva att gå därifrån trots en tung mage. I kontrast till detta, när man äter en måltid utan att använda mycket fett och håller sig till en måttlig mängd, till exempel att äta tills man är 80 % mätt, känner man sig inte uppblåst och en måttlig hunger fylls på, vilket gör att man kan fortsätta sina aktiviteter bekvämt efter måltiden. När man jämför hur man mår efter en måltid som gör magen tung med en som inte gör det, är det intuitivt lätt att förstå vilken som är hälsosammare.
Men vad händer om man inte äter alls? Här kan man observera en viktig punkt. Pollensommar är ett stort problem för många, men om man hoppar över måltider en dag kan man lindra symptomen på pollenallergi nästa dag. När man återgår till att äta kommer symptomen som nästäppa och klåda i ögonen tillbaka. Om man genomför en fastande vecka utan att äta, försvinner pollenallergin under denna tid, finnar försvinner, och man behöver bara sova omkring tre timmar för att känna sig utvilad. Under denna period blir dock kroppens energi svagare och det är svårt att vara aktiv. När man börjar äta igen, blir huden plötsligt mjuk och frisk under en viss tid.
Från dessa resultat kan man se hur stor inverkan maten har på kroppen och hur kopplingen mellan mat och sjukdomar blir tydlig.
○Matens natur
Nästa är makrobiotisk kosthållning. De viktigaste egenskaperna för makrobiotik är att använda hela livsmedel, där man inte slänger bort skal och rötter, att äta lokalt producerade livsmedel från säsongen och området (jordnära konsumtion), att använda naturliga ingredienser utan tillsatser eller bekämpningsmedel, att inte göra överdriven förberedelse innan matlagning, och att laga mat med traditionella japanska ingredienser och tillagningsmetoder som miso, soja och salt. En typisk makrobiotisk måltidsfördelning ser ut som följer:
- Spannmål (huvudmat) 40 %–60 %
- Grönsaker 20 %–30 %
- Baljväxter och sjögräs 5 %–10 %
- Miso-soppa m.m. 5 %–10 %
De som avstår helt från mat eller kläder av animaliskt ursprung kallas veganer. Veganer äter endast spannmål, baljväxter, grönsaker, frukter, svampar och sjögräs och undviker kött från gris, nötkreatur och fågel, samt fisk, skaldjur, ägg, mjölk, mejeriprodukter och honung. De bär heller inte kläder gjorda av skinn eller päls. Veganismen innebär att man inte orsakar lidande för djur för mat, kläder eller andra syften och lever utan att konsumera eller bära något animaliskt.
Det finns även andra kosthållningar världen över. Vegetarism, som inte inkluderar kött och fokuserar på spannmål och grönsaker, makrobiotik och veganism. Naturlig hygien, där man undviker att värma maten för att bevara livsmedelsenzymer och istället äter råa grönsaker och frukter. Raw food, som är en kost som baseras på enbart rå mat. Ayurveda, en traditionell indisk medicinsk kost som inkluderar både vegetarisk mat och kokt mat. Kinesisk traditionell medicin och medicinsk kost (yakuzen) som fokuserar på att äta örter och växter som pinjekottar och mugwort. Fruktarianism, där frukt är huvudsaklig mat. Liquidarianism, där man får sin näring från vätskor som vatten och fruktjuice.
Det som är gemensamt för dessa kosthållningar är att man bör undvika kött, vitt socker, tillsatser och konstgjorda livsmedel, och istället äta naturliga livsmedel som inte innehåller bekämpningsmedel eller gödselmedel. Det är också bra att vara medveten om matsmältningen när man äter, samt att äta i måttliga mängder och njuta av maten. Det nämns även ofta att det är fördelaktigt att äta enligt kroppens 24-timmarscykel.
• 04:00–12:00 Utsöndringstid (den tid som är lämplig för utsöndring av kroppens avfallsprodukter och matrester)
• 12:00–20:00 Tidsperiod för intag och matsmältning (den tid som är lämplig för att äta och smälta maten)
• 20:00–04:00 Tidsperiod för absorption och användning (den tid som är lämplig för att näring integreras i kroppen)
I makrobiotik rekommenderas det att tugga omkring 100 gånger, eftersom att tugga ordentligt förhindrar överätande, aktiverar hjärnan, förbättrar matsmältningssystemet och leder till bättre sömn. Magont, matsmältningsproblem, förstoppning och sömnlöshet kan uppstå om man inte tuggar tillräckligt, och man bör fortsätta tugga tills maten naturligt förlorar sin form. Eftersom maten i magen omvandlas till grötliknande konsistens, minskar belastningen på organen och näringsupptaget förbättras när maten också görs grötliknande i munnen.
Med detta i åtanke rekommenderar Prout Village en kost baserad på spannmål. Kött är inte förbjudet. Även om en hälsosam kost inte garanterar att man aldrig blir sjuk, är en hälsosam kost nödvändig för att kunna njuta av det man älskar under lång tid.
Vidare gäller det socker, salt, ris och protein. Ur synpunkten att äta naturliga livsmedel, bör man använda naturliga sötningsmedel som rörsocker, betorocker, lönnsirap från sockerlönn eller xylitol istället för vitt socker. Dessa höjer inte blodsockret lika mycket, men man bör fortfarande vara försiktig med överkonsumtion. Salt bör vara naturligt havssalt, som t.ex. havssalt från alger, som innehåller mycket naturliga mineraler. Ris bör vara fullkornsris istället för vitt ris, eftersom det är näringsrikare och förbättrar matsmältningen. Detta indikerar en sund tarmflora, vilket är bra för hälsan. Protein kan tas från baljväxter som soja istället för kött.
○Odlingmetoder
Odlingen av livsmedel i Prout Village sker parallellt med två metoder: naturlig odling och hydroponisk odling. Den naturliga odlingen är en metod där inga skadliga bekämpningsmedel eller gödningsmedel används, och den har redan praktiserats både i Japan och internationellt. Förslagsställaren för denna metod är Masanobu Fukuoka, som förespråkar en återgång till en ursprunglig tankegång där marken är bördig genom att inte ingripa, där olika växter frodas och olika insekter och andra levande varelser lever. Fukuokas risfält har inte plöjts under mer än trettio år, och inga kemiska gödningsmedel, kompost eller bekämpningsmedel har använts. Han har rapporterat att skörden av vete och ris var nästan 10 byttor (600 kg) per 33 kvadratmeter.
Mänskligheten kan plöja jorden med en spade till ett djup av 10–20 cm, men rötterna från gräs och gröngödsling gräver mycket djupare, 30–40 cm eller mer. När rötterna går djupt i marken, tränger luft och vatten ner i jorden tillsammans med rötterna. Genom rötternas och mikroorganismernas död blir jorden mer bördig och mjukare. Efterhand ökar antalet daggmaskar, och även möss gräver hål i jorden. På detta sätt skapar naturen ett näringsrikt odlingsmiljö, marken förblir bördig för alltid och inga föroreningar uppstår. Principerna för naturlig odling är: ingen plöjning, ingen gödsling, ingen ogräsbekämpning och inga bekämpningsmedel.
Inomhus odlas det genom hydroponik, vilket innebär att växternas rötter placeras i vatten med näringsämnen, där de absorberar nödvändig vatten, näring och syre. På detta sätt undviks insekter, och hälsosamma, giftfria växter kan växa. Eftersom odlingen inte är beroende av årstiderna kan den planeras och genomföras året runt. Om växterna odlas vertikalt kan man spara utrymme och odla mycket inomhus.
Från de odlade grödorna samlas frön in, tvättas, torkas och förvaras i behållare i kylskåp eller på annan lämplig plats. Genom att varje hushåll följer denna process kan alla få möjlighet att överföra kunskap om den grundläggande livsmedelsproduktionen, vilket skyddar både matens säkerhet och garanterar tillgången till mat under nödsituationer.
0 コメント