8-1 kapitel Från ego till medvetande / Hållbar samhälle Prout Village Andra upplagan

 

○Att förstå egots och medvetandets natur  

Att förstå egots och medvetandets natur innebär att förstå orsakerna bakom våra egna och andras handlingar, vilket leder till en djupare förståelse av människan. Genom detta kan vi förstå hur man bygger fred, hur intuition fungerar och även vilken typ av ledare som bör väljas. I Prout Village behövs en ärlig ledare, och detta kan också förstås genom relationen mellan ego och medvetande. Här sammanfattas naturen av ego och medvetande.

○Medvetande  

Medvetande är stillhet, harmoni, förfining, skönhet, kärlek, vänlighet, komfort, glädje, nöje, fred, renhet, oskuld, ingen tanke, intuition, idéer som uppstår intuitivt, nyfikenhet, insikt, medvetenhet, visdom, tillväxt, universalitet, essens, evighet, allmakt, allt, vet allt, accepterar allt, omfamnar allt, är stor i sin kapacitet, fri, utan fångenskap, inkluderar ego, är godhet och ondska, men också bortom gott och ont, ljus och mörker, men bortom ljus och mörker, varken man eller kvinna, men inkluderar både man och kvinna, utan åtskillnad, utan början och slut, utan tid, utan färg, form eller doft, men inkluderar även dessa, har funnits sedan universums födelse, relaterar till mänsklig medvetenhet, är unik, är liv, är själ, inkluderar universum, materia och ego som tillfälliga fenomen, inkluderar existens och icke-existens, är tomhet men omfattar allt.

Precis som det är omöjligt att helt förklara sockerets sötma med ord, är det också omöjligt att helt förklara medvetandet med ord. Man måste helt enkelt vara i medvetandet.

För att vara i medvetandet, prova följande. Stäng ögonen och andas långsamt genom näsan och ut genom munnen. Fokusera på andningen. När du fokuserar på andningen kan du medvetet stoppa tankarna, och under den tiden blir du utan tanke. Vid det tillfället finns det bara medvetande i ditt sinne, så fokusera på detta medvetande. Det kan också kallas att bli medveten om medvetandet. Eftersom tankar inte finns där, finns heller ingen önskan eller lidande, och det finns inget ego som säger "jag". Ego är tankar. Genom att ständigt vara medveten om medvetandet, är vi i medvetandet.

Det är inte bara genom att fokusera på andningen som vi kan bli utan tanke. När vi fokuserar på en aktivitet som rörelse eller konst, kan vi också bli utan tanke. På samma sätt som när vi sover, känns det behagligt och glädjefyllt att vara utan tanke. Medvetandet är också något som innebär behag och glädje. Glädje här är inte den temporära och extrema känslan av att vara extremt lycklig.

Att leka som ett barn och bli utan tanke är roligt. Det är ett tillstånd utan tankar. Medvetande är också förnöjsamhet.

När människor skapar något rent, finns det en intuition som föregår skapandet. Denna intuition kommer när vi bara har ingen tanke. Med andra ord, något uppstår från inget. Något existerar eftersom inget finns. Universums skapelse är också ett resultat av medvetande i tomhet, där Big Bang skapade universum som är något. Innan universum existerade, fanns bara medvetande.

Det enorma universum skapades i en behållare av medvetande, som var tomhet. Därför har inte människor ett individuellt medvetande, utan alla lever i medvetandet, enade genom medvetandet. Att människan kan känna igen medvetandet beror på hjärnans utveckling och förmågan att tänka.

Det medvetande som fanns före universums födelse, är också det medvetande som alla levande varelser har. Inte bara liv, utan även stenar, vatten, luft och alla materiella objekt är uttryck för medvetandet. Detta medvetande är en enda, sammanlänkad enhet.

Ego, det "jag", är en tanke som uppstår inom medvetandet och är temporärt. Endast medvetandet finns i denna värld, och det är den grundläggande formen för allt liv. Hjärnan, kroppen, ego, tankar är alla tillfälliga och inte eviga.

Medvetande är essensen, och allt annat är en illusion.

När vi drömmer om att falla från höga höjder eller bli jagade, tror vi att det vi ser är verkligt. På samma sätt lever människor sina liv och tror att denna värld är verklig. Men ur medvetandets perspektiv är denna värld också en dröm. Det betyder att egoet, det "jag", inte är fundamentalt.

En nyfödd baby har ingen tanke eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad. Därför är bebisen alltid i ett tillstånd av ingen tanke. När människan växer och hjärnan utvecklas, ökar förmågan att tänka. Samtidigt börjar egoet att uppstå, och människan börjar tänka på sina egna fördelar och nackdelar. Medvetandet avlägsnar sig från att vara medvetet som medvetande och går in i ett tillstånd där tankar och ego blir dominerande. Genom att uppleva glädje och lidande återvänder vi till ett tillstånd av medvetande. Medvetandet upplever sig själv genom det ego som är separerat från medvetandet. Detta sker genom människan och genom universum.

När man fortsätter att vara utan tanke och vara i medvetandet, kan plötsliga tankar uppstå. Dessa tankar kommer från det förflutna och kan vara önskningar, ilska eller oro för framtiden. Dessa tankar skapar känslor, och dessa känslor skapar nästa tanke, och så vidare. Negativa tankar skapar negativa känslor. Genom att inse detta och medvetet återgå till ingen tanke, kan denna kedja av tankar och känslor stoppas.

Negativa tankar skapar negativa känslor, vilket leder till stress, och så småningom visar sig symptomen på kropp eller själ i form av sjukdom. Vissa människor är födda med en positiv eller negativ karaktär, men även de upplever plötsliga tankar. Därför är det viktigt att vara medveten om medvetandet och upprätthålla ett tillstånd av frihet från fällor.

Om vi inte är medvetna om medvetandet, kommer vi omedvetet att dras med i de plötsliga tankarna och bli påverkade av dem. Både roliga och smärtsamma minnen kan, beroende på omständigheterna, vara inpräglade djupt i vårt minne och påverka oss. Vi märker inte att vi blir påverkade av våra tankar. Det är dessa tankar som formar vårt beteende och vår personlighet. Till exempel, en person med många glada minnen kommer att ha ett mer positivt beteende, medan en person med mörka minnen kommer att tänka mer negativt. Detta betyder att om vi är omedvetna om de plötsliga tankarna, så påverkar även gamla minnen vårt dagliga beteende. Detta leder till olika karaktärsdrag, som att vara en god eller dålig person, ha starka eller svaga begär, vara proaktiv eller passiv.

Alla människor lider av något. Oavsett om de har ett jobb eller inte, pengar eller inte, är kända eller inte, har vänner eller inte, så lider alla av något. Detta beror på att det finns ett ego, det "jag". När vi är utan tanke, finns inte "jag", och lidandet försvinner. Om vi alltid är medvetna om detta, blir ingen tanke ett invant tillstånd. När vi inte är medvetna, styr tankarna känslor och beteenden. Det här vägvalet mellan ingen tanke eller tanke inom oss är det som avgör om livet blir stillsamt eller fyllt med lidande.

Ras, kön, religion, förmåga, status, tillgångar och så vidare visar inte människans överlägsenhet. Dessa är ytliga mått som baseras på egoets perspektiv: stort eller litet, mycket eller lite, bra eller dåligt, känd eller okänd. Å andra sidan innebär att vara medveten om att vara i ett tillstånd av ego, det handlar om hur mycket man kan stå emot att styras av ego och stanna i ett tillstånd av ingen tanke. Här finns inga skillnader i överlägsenhet. Även om man har en fin titel i samhället, kan en sådan person vara påverkad av sitt ego, medan någon utan ägodelar kan förbli i ett tillstånd av ingen tanke.

Hur mycket vi lyckas vara medvetna om och leva i ingen tanke under en dag, är det som visar hur långt vi har kommit.

Att skaffa saker, resa någonstans, ha höga förmågor, eller få högre betyg – allt detta ger endast tillfällig glädje och lidande, och ett omedvetet liv innebär att dessa cykler upprepas. När vi inser detta blir det lättare att fokusera på ingen tanke.

Alla människor kommer så småningom att nå ett tillstånd av att vara medvetna om medvetandet. Fram till dess kommer de att uppleva vinster och förluster, glädje och sorg. Dessa är inte dåliga. Att skilja på bra och dåligt är också en tanke. Ingen tanke fastnar inte i detta.

På så sätt har livets händelser varken bra eller dåliga, inte heller vinst eller förlust – det är neutralt. Om vi lär oss av dessa händelser, går vi vidare till nästa steg; om vi inte lär oss, kommer samma händelse att upprepas.

Ju djupare insikt vi får, desto mer tid spenderar vi i ingen tanke, och ju mer vi är i vårt medvetande. Beroende på graden av insikt, förändras vad som händer i livet och våra beslut. Ju djupare insikt, desto mer avlägsnas vi från begär och ilska. Alla händelser i livet är också erfarenheter för att fördjupa vår insikt.

När ingen tanke blir en vana, blir det lättare att märka plötsliga tankar, och vi återgår naturligt till ingen tanke.

I maraton finns det de som når målet snabbt och de som, även om de springer långsamt, har som mål att fullfölja. Alla når till slut samma mål. Människor är på samma sätt – alla kommer till slut att nå samma ursprungliga medvetande, oavsett hur långsamt de springer.

Egoet är rädd för att "jag" ska förloras eller skadas. Därför fruktar det döden. När man är i medvetandet finns inga tankar om död, och inte ens begreppet död finns. Tankar om att en tidig död är dålig och ett långt liv är bra finns inte heller. Egoet klamrar sig fast vid liv och död. När man är i ingen tanke, finns varken födelse eller tankar om död. Med andra ord, i medvetandet finns varken födelse eller död. Medvetandet har alltid funnits där – det är den grundläggande naturen hos människor.

Människor är i grunden medvetande, så att bli ingen tanke och sedan bli medveten eller få medvetande är inte nödvändigt. Det handlar om att vara omedveten om det medvetande som alltid har funnits där – det är okunnighet. I stället kommer tankar från egoet att ta plats och människan tror att dessa tankar är "jag".

När man var ung, även om man var grov eller våldsam, blir man med åldern ofta mer mild och lugn. Om man tänker på det så rör sig människan i stort sett från ondska till godhet, från oro till lugn, från grovhet till förfining. Detta är resultatet av att människan känner igen sitt ego och inte längre styrs av sina tankar, utan kommer till ett tillstånd av medvetande. Det handlar om att gå från ego till medvetande. Om detta händer i detta liv eller i ett kommande liv är skillnaden.

Alla händelser och erfarenheter i livet är vägen tillbaka till det ursprungliga medvetandet.

För att arbeta med ingen tanke behövs inte asketism eller fasta.

Att vara i medvetandet betyder inte att vara perfekt.

Eftersom det inte finns några tankar i medvetandet, bryr man sig inte om att vara perfekt eller ofullständig.

Målet är inte att stoppa tankarna. När tankar uppstår, om man betraktar dem objektivt, försvinner de. Det handlar om att inte omedvetet följa med tankarna.

Om tankarna inte slutar, bryr man sig inte om det. Att göra en ansträngning för att stoppa dem är också en form av fästning och lidande. När tankar uppstår, bli bara medveten om dem och återgå till ingen tanke.

Även om man arbetar med att vara i medvetandet, kan man ibland känna ilska eller rädsla för ett ögonblick. Men man inser snabbt att dessa tankar och känslor är tillfälliga, släpper dem och betraktar tyst när de försvinner.

Människor söker lycka, men det finns två typer av lycka i ord. Den ena är den tillfälliga känslan av glädje och nöje. Den andra är stillheten utan tankar som stör sinnet. När man söker lycka utanför kroppen, slutar glädjen av att få saker eller berömmelse vara tillfällig. När man blir medveten om sin inre medvetenhet och går in i ingen tanke, möter man stillheten som lycka.

Att vara i ingen tanke betyder inte att man uppnår den största lyckan. Det handlar om att vara i ett tillstånd av lugn utan fästning, ett vanligt och fridfullt tillstånd.

När man har fått något som man anser vara det bästa för sig själv, omsluts man av stor glädje. När man förlorar det, blir besvikelsen också stor. Den tillfälliga glädjen och lidandet är två sidor av samma mynt.

Om man vet vad det innebär att vara i medvetandet och praktiserar det, men ändå känner fästning vid något i vardagen, så inser man att det är ögonblicket då tankar och vanor från minnet kommer fram. Genom att bli medveten om detta slutar man att styras av dessa tankemönster.

Egoet har också fästning vid siffror som resultat, som betyg.

Om man känner att materiella saker har värde, upplevs misslyckanden som förluster och framgångar som vinster. Om man känner att erfarenheter har värde, så är både framgång och misslyckande meningsfulla upplevelser. Om man är i medvetandet finns det varken misslyckande eller framgång, utan bara att händelser sker.

När man är i ingen tanke, försvinner också begäret att få något.

Även om sexuella begär uppstår, försvinner de när man är i ingen tanke.

Oavsett om man äger mycket eller lite, om man inte har fästning vid det, är sinnet lätt.

Det finns ingen lätthet som överträffar lättheten i att vara utan begär.

Det finns ingen styrka som överträffar styrkan i att vara utan begär.

När man är i ingen tanke slutar man också att tänka på betydelsen. Då försvinner idén om livets mening. Att tänka på livets mening är tanke och ego.

Livets mening existerar inte, och det finns inget man måste göra.

I ett tillstånd utan tankar finns det inget att utforska. Det är slutet på livets utforskande. Slutet på liv och död. Slutet på människan.

Det finns varken bra eller dåligt i livet. Det är tanken som avgör det. Tankar kommer från tidigare minnen och fasta föreställningar.

Man lever som medvetenhet, inte som ego.

Även utan begär finns det nya möten med människor, och handlingar som att skapa något sker. Detta händer som en idé som uppstår intuitivt.

När man upprätthåller ingen tanke, blir både sinne och handlingar lugna, och ens karaktär blir mer balanserad. Då minskar vardagsproblemen.

När en lugn person finns i närheten, blir omgivningen också lugnare. När man pratar med en lugn person, blir också en arg person lugnare. Lugn leder till lösningar på problem. Om man svarar på ilska med mer ilska, ökar båda parternas ilska och leder till en konfrontation. Lugn innebär att det inte finns några tankar av oro, stress eller ilska, det är ett tillstånd av att vara i medvetenheten. Det vill säga, ett harmoniskt medvetande är det som leder, och ego följer efter det.

När man är medveten finns det inga tankar, och det finns ingen åtskillnad. Därmed finns inte kön, problem, konflikter, separationer eller stridigheter. Inte heller finns någon förståelse. Om något händer, händer det bara. Detta är inte liktydigt med likgiltighet, utan ett tillstånd av att bara observera.

Att vara i ingen tanke leder till världens fred. När man styrs av ego, skapas konflikter. Ingen tanke är fredlig, medan ego skapar konflikt.

När tiden utan tankar ökar, tappar man intresset för konkurrens och vinst eller förlust. Att känna överlägsenhet vid vinst, eller besvikelse och elände vid förlust, är ego.

Att vara medveten betyder att vara i ett tillstånd av renhet och enkelhet utan tankar. Det betyder att vara oskyldig. Därför är barn älskvärda och deras beteende uppskattas. Det finns också vuxna som är så.

De som har hög intelligens utvecklar vetenskap och teknik. De som har humor skapar en rolig atmosfär. De med konstnärlig känsla skapar nya uttryck. De som är medvetna skapar en fredlig värld.

Det sjätte sinnet, som är en medvetenhetskapacitet bortom de fem fysiska sinnena (syn, hörsel, känsel, smak och lukt), är sinnesögat och ett tillstånd av att vara medveten utan tankar. Därför kan man intuitivt förstå sakernas natur. Medvetenhet innebär insikt.

För att skapa idéer och växa, oavsett vad man gör, måste man observera, analysera och ta in. För att märka nya element krävs insikt. Det handlar om att vara uppmärksam på de idéer som dyker upp i huvudet. Insikt är intuition som uppstår när man är i ingen tanke. Om tankar baserade på fasta föreställningar är för starka eller för många, blir dessa hinder som blockerar platsen där intuitionen kan komma in.

Information som kommer till ögonen är neutral. Om en olycka inträffar framför en, händer det bara. När vi börjar bedöma denna information genom tankar, uppstår det begrepp som bra/dåligt, glad/ledsen. När vi ser informationen utan tankar, svarar medvetandet intuitivt på den och handlingar sker. Ibland kan det vara tystnad eller inget svar.

När man fångar en boll som faller med hjälp av händerna i ett juggleringsspel är det svårt att göra det med ögonen stängda. Normalt ser man bollen i synfältets centrum och fångar den. Runt det centrala synfältet finns ett perifert synfält där landskapet blir suddigt. Om avståndet är som i ett juggleringsspel kan man fånga bollen även om man ser den med det perifera synfältet. När man spelar fotboll kan man känna igen en motståndare som kommer in i det perifera synfältet, och en spelidé för att ta fördel av det kan intuitivt uppkomma. Med andra ord, information från det perifera synfältet spelar en stor roll när vi ska fatta beslut. Om man är i ett tillstånd av ingen tanke, kommer medvetandet att ta emot information från både det centrala och perifera synfältet och svara intuitivt.

Genom upprepning blir kroppen van vid rörelser så att den kan utföras utan att tänka. Då används den tekniken naturligt genom intuition. Tekniker som kroppen inte har lärt sig utförs långsammare eftersom de görs genom tankar, vilket gör att de inte är intuitiva. Intuitionen uttrycks omedelbart, därför är den snabb och utan tankar.

Ibland kan man stöta tårna mot något och känna smärta. Detta är ett tillstånd där man lider av smärtan genom tankar. I sådana stunder kan man också bli i ett tillstånd av ingen tanke och objektivt se på smärtan. Även om smärtan i kroppen inte försvinner, försvinner den smärta och lidande som vi upplever med vårt sinne, så att vi inte lider mer än nödvändigt. Att lida eller njuta av kroppens känslor är också en tanke och ego.

När man tillbringar många år med samma person, kommer man att se många olika sidor av deras personlighet, men det första intrycket man fick när man träffade personen för första gången kan förbli detsamma, även efter många år. Första mötet är utan förutfattade meningar om personen, så vi ser informationen som kommer till oss genom ögonen utan att störas av tankar, vilket gör att vi ser personen som hen verkligen är. Därför visar första intrycket den personens sanna natur innan våra minnen börjar påverka vår bild.

En person med mycket god karaktär kan ses och kännas av alla på en gång, även genom små gester. Om man tvekar om någon har god eller dålig karaktär, betyder det att personen inte når upp till den nivån.

När att vara medveten blir en självklar del av ens vardag, blir vänlighet, omtanke och harmoni naturliga aspekter i ens beteende.

De som handlar utifrån det gemensamma goda i sina dagliga handlingar, vinner förtroende från alla. Att tänka på det gemensamma goda är en egenskap hos medvetenhet, och det är också ett uttryck för kärlek.